Tur att han kan!
Idag och ett par dagar tillbaka har jag själv legat dunderförkyld och overksam. En hemsk känsla det där när man faktiskt inte har ork. En känsla som i och för sig inte drabbar mig direkt ofta men som känns desto värre när den kommer. Mattias har helt enkelt fått jobba på med eldragning och borrning för ventilation på egen hand och jag har fått säga "Nej, jag orkar faktiskt inte". Att säga det sitter långt in, tro mig! Jag tror även han tycker det är lite jobbigt när jag ligger overksam, han är ju inte heller van vid det. Kanske kommer vi vänja oss vid att inte alltid kunna göra allt tillsammans nu när vår "Smula" kommer. Undra hur det blir? Tur att han kan i alla fall och är så duktig på det mesta, nästan allt faktiskt :)
Kommentarer
Trackback