Stenhusbygget

Ofta blir jag rabiat motståndare till olika förslag Mattias kommer med. Det första jag tänker är "det går aldrig", nej, så kan vi inte göra" och liknande. Han blir lika frustrerad över att leva med en "pessimist" (realist kallar jag det) och jag tycker att han är komplett galen varje gång det händer! Men oftast är det faktiskt så att hans tankar behöver lite tid för att mogna hos mig (ja, det är oftast åt det hållet). För bara någon månad sen var jag helt inne på att ett ”kataloghus” skulle vara ett väldigt bra alternativ, gärna nyckelfärdigt. Han fick rysningar och exem av bara tanken. Någon vecka senare surfar jag efter företag som säljer lättbetong. Oki då, jag lämnar kataloghustanken och börjar tänka egenritat stenhus. Men då ska grunden och stommen resas av firma och helst ska bottenplan vara i det närmaste nyckelfärdigt. Måla lite här och där går väl an.

”- Mura är som att bygga med lego och att göra grund är inte så svårt, det finns instruktioner för sånt" säger han. Aldrig, säger jag, du är galen! Några dagar senare: "- En del kanske vi kan mura själva. Vi kan ju föröka hitta en murare som går med på att vi gör vissa bitar". ”- Nej, vi kan inte köpa en så dyr spis, det finns säkert lika bra och snygga som inte spräcker budgeten". ”- Jo, men det går nog, murar vi själva så... Alltså, det här gäller nästan allt!Helt otroligt!

Och det är så galet att den första känslan av omöjlighet ofta känns betydligt mycket mindre främmande och nästan helt realistisk bara tanken får mogna lite. Därmed inte sagt att jag lämnar realisten i mig. Vi ska ta hjälp, vi ska inte slita ut oss, huset ska stå rakt och budgeten ska hållas:)

Idag har vi varit på villavisning i ett nybyggt ”kataloghus” för att få idéer, känna på lite kvadrat och så. Men faktiskt också för att få känna vad det är vi inte vill ha. Just det "VI", vad "vi" inte vill ha. Tanken som för mig fanns "för "länge sen" om att bygga ”kataloghus” är verkligen långt borta idag.

Nu vill jag bygga eget, helt eget och vi är ju på god väg!